Lelle och miljön

Lennart Österlund, regionchef teknikföretagarna region Väst, tar upp en viktig fråga i BT 16/9. Det är bra att Österlund framhåller att svenska teknikföretag är beredda att ta ett miljöansvar. Vi som socialdemokrater anser att det är viktigt att svenska företag ligger i framkant gällande miljöarbetet. Trots detta visar verkligheten att marknaden känner inget ansvar för miljön utan endast för bokslutet (tjäna pengar på kort sikt). Vi är däremot övertygade om att lönsamhet och miljöriktig produktion går att förena. Låt oss ta ett exempel. Den socialdemokratiska miljöministern (1987-91) Birgitta Dahl blev hårt angripen av pappersindustrin då hon föreslog att de skulle sluta med klorblekning av pappersmassa. Allt elände skulle drabba branschen. Ingen skulle köpa papper som inte var kritvitt. Exporten skulle rasa. Beslutet togs i riksdagen och på ganska kort tid klarade pappersindustrin av sin uppgift. Snart hade flera företag reklamkampanjer för blöjor och toapapper fritt från klor. Fint, miljövänligt, vitt papper fanns snart att köpa i butikerna.

Givetvis är det som Österlund säger att hela världen behöver ta ett gemensamt miljöansvar. Främst gäller detta naturligtvis vår del av världen. Det krävs att EU tar fram långtgående krav på företagen för en bättre miljö. Eftersom konkurrensneutraliteten är en helig ko för EU är det självklart att EU tar fram långtgående regler för hur vi skall ta ansvar för framtiden. De senaste årens miljöhändelser borde få EU att reagera än snabbare.

Österlund skriver att ”det borde vara gemensamma utsläppsmål” och ger exemplen Kina, Indien och USA. Det är självklart att USA tillhör dem som har smutsat ner allra mest och därför också i stor omfattning ska bistå med arbetet för en renare miljö. Vi kan inte kräva av utvecklingsländerna att de ska avstå från att skaffa sig bilar och el-slukande TV-apparater. Något som vi i den rika världen har kostat på oss under många år. Vi kan inte bortse ifrån att det är den rika världens livsstil som har åstadkommit mestadels av miljöproblemen. Därför måste vi också ta det största ansvaret. Svenska företag har en fantastisk möjlighet att kunna sälja produkter som är miljöriktiga. Det ger de så kallade utvecklingsländerna möjlighet att inte göra samma misstag som vi i de rika länderna har gjort.

Vi är övertygande om vi kommer till rätta med miljöproblemen, men då måste alla hjälpas åt. Det gäller företag, kommuner och individer.

Från samhällets sida krävs beslut som ger alla möjlighet att ta miljöansvar. Många vill köpa ekologiskt kött och ekologiskt odlade bananer. Många skulle gärna köpa en ny biogasdriven bil. Vi måste bygga ut järnvägen och satsa på kollektivtrafik så att man kan välja sitt resealternativ. Allt detta kräver en politik som inte ökar klassklyftorna. Reinfeldt har helt nyligen, senare än de flesta andra, upptäckt att vi har miljöproblem. Samtidigt fattar högerregeringen beslut om sänkt fastighetsskatt och slopande av förmögenhetsskatten för de redan gynnade. Pensionärer, sjuka och arbetslösa betalar mer i skatt och har sämre villkor än de som har jobb. Hur skall vi med en sådan politik klara att alla kan sitt miljöansvar? Ofta blir många tvingade att ta en billigare och ofta sämre produkt. Den borgerliga ekonomiska politiken bidrar därmed till att även miljöansvar blir en klassfråga.

Solveig Kjörnsberg (s)
Malin Emanuelsson, ordförande SSU Borås
Anders Österberg (s), vice ordförande miljönämnden