måndag 22 januari 2007

Ett splittrat parti?

Alla partimedlemmar som ägnade framtiden en tanke förstod att partiet befann sig i en utomordentligt svår situation. Vi hade lyckats dåligt i kommunvalet. Så inleder Tage Erlander (boken 1940-49 sid 263) kapitlet om "Bekymmer men likväl framtidstro".

Var partiet splittrat då det var dags att välja partiledare efter Per Albin Hanssons död? Nog fanns det anledning till frågor. Frågorna ledde i sin tur till spekulationer. Bland spekulationerna fanns det en som låg helt i linje med den borgerliga propagandan under de senaste åren. På borgerligt håll odlades den föreställningen att det socialdemokratiska partiet var djupt splittrat, skriver Erlander (sid 262).

Erlander blev som bekant Tage med hela folket. Trots alla borgerliga försök att visa på splittringar i partiet. Känns historien igen?

4 kommentarer:

Anonym sa...

Visst skyll allt på borgarna...

Tobbe sa...

Jag håller med! Skyll på borgarna! Det ÄR deras fel!!!

Johan sa...

är Ursula Berge borgare? :)

Anonym sa...

Nja, Tage Erlander blev väl inte Tage med hela svenska folket förrän efter det att han var med i Hylands hörna någon gång i mitten av 60-talet. Och då hade han varit statsminister ett par år redan ;-)

Dessutom - om den person som själv utpekas som medverakande till en splittring erkänner att det var så, hur allvarlig var då inte den interna konflikten. Trots allt är ju memoarerna den egenkära berättelsens gyllene forum.

Fast jag föredrar Erlander före både Hjalmarsson, Ohlin och Hedlund även om jag rankar Ohlin som en större tänkare.