Ovanligt kanske vanligt?

Nu har det gått två dagar sedan jag blev attackerad av de unga provokativa männen som för övrigt försökte råna mig också. Sedan jag lade ut blogginlägget är det många som har hört av sig. De som har hört av sig är främst två grupper:

Grupp A: De som bryr sig om mig som person. Det är tacksamt.

Grupp B: Andra unga vuxna som råkat ut för samma sak, fast flertalet av dem råkade värre ut, som har hört av sig. Då infinner sig frågan, hur utsatt är gruppen unga vuxna? Rån, misshandel, övergrepp?

Jag tycker det är förolämpande att man ska bli hindrad så nära sin egen dörr. Men jag undrar hur det ser ut i samhället med våld. Not so good som man säger på ren svenska.