På lunch hos Mannerheim

En snabb rörelse i västerled. Idag har vi rört oss aningen västerut. Ett stopp, innan resa hem till Sverige igen. Redan då målet för dagen, Villnäs slott, sattes knöt en i färdsällskapet handen i fickan och sa "jaha, ska vi besöka den där mördaren".

Den finske marsalken Mannerheim föddes år 1867 på Villnäs slott, som ligger i landskapet Egentliga Finland. Det är en stor huvudbyggnad med två flyglar som ligger bredvid. Villnäs byggdes av ätten Fleming men togs över av släkten Mannerheim efter ett par århundraden.

Mannerheimarna var en svenskättad släkt och en gren av familjen valde att stanna kvar i Finland efter att riket sprängdes år 1809. I deras bibliotek som ligger på andra våningen fanns det endast två böcker på finska. De andra böckerna var på engelska, svenska, tyska, ryska och franska. När marsalken Mannerheim växte upp så pratades det tyska två dagar i veckan, franska två dagar i veckan, engelska två dagar i veckan. På söndagar pratade man modersmålet - svenska.

När guiden berättade om att detta var Mannerheims sommarställe och att han växte upp här, knöt en i sällskapet ännu hårdare handen och fortsatte mumla nåt om sabla mördare. Varför är då Mannerheim mördare? Det är kontroversiellt att säga det här i Finland. Enligt den officiella historieskrivningen är Mannerheim en nationalhjäte som sällan officiellt ifrågasätts. Ty man måste erkänna att det var genom hans strategi som Finland klarade sig genom världskriget så förskonat som de ändå gjorde. Resultatet kunde blivit mycket mer förödande (läs Baltikum).

När folk benämner Mannerheim som mördare rör det sig inte om hans insats under andra världskriget utan om vad som hände under finska inbördeskriget. Först nu 90 år efter att kriget avslutades börjar det komma filmer om inbördeskriget. Av dessa har jag ännu inte sett någon. Efter att de röda förlorat inbördeskriget genomgick Finland en vit terror. Där många röda rensades ut (till protokollet skall också nämnas att de röda inte heller var några änglar utan ägnade sig åt röd terror).

Nu nittio år senare bär barnbarnen på sina anfäders historier om vad som skedde under och efter inbördeskriget. Denna del av den finska historien har vart mycket stum. En del vet inte ens vilken sida deras farfar, farmor, morfar eller mormor tillhört. Andra vet mycket väl och bär med sig en icke skriven historia.

Här kan du se matsalen på Villnäs slott. År 1903 förlorade släkten Mannerheim gården på grund av lite taskig ekonomi och ett par privatpersoner köpte stället. efter andra världskriget samlade finska folket ihop pengar för att resa en staty över krigshjälten Mannerheim. Insamlingen blev så framgångsrik att statyn kunde resas och slottet Villnäs kunde köpas tillbaka och bli till ett muséum.

När vi kom ut från slottet fick jag höra en alternativ röd historieskrivning. Hela det södra Finland med alla stora städer Helsingfors, Åbo och Tammerfors hade vart inom den röda gränsen. Dock under andra världskriget så slöt ett enat Finland upp mot fienden från öster och som det så sant står på en av statyerna i den engelska trädgården:

"Ett litet lands största styrka är enighet"