Från finska Arbetarbladet (soc. dem.)

I lördags hedrades de över 3000 röda fångar som dog i nöd och umbäranden i fånglägret i Dragsvik år 1918. Enligt en del bedömningar deltog närmare 2000 personer i högtiden.
Den här lördagen kunde man presentera ytterligare 398 tidigare okända namn på
fångar som också dog i Dragsvik. Republikens president Tarja Halonen påminde i sitt tal under minneshögtiden åhörarna om situationen i vårt land för 90 år sedan, i maj 1918:

– Under händelserna år 1918 dog enligt statistiken närmare 37 000 personer. Av dem dog cirka 11 000 under fyra månader av strider. Men största delen av inbördeskrigets off er dog först i
uppgörelserna efter kriget.

– Då striderna var slut hade vinnarna cirka 80 000 röda fångar på sitt ansvar. Man sände över 70 000 fångar till fånglägren. De röda fångarna placerades i läger på olika håll i Finland och ett av dem placerades här i Ekenäs, på Dragsviks kasärnområde. Här placerades drygt 9000 fångar. Lägret här var inte det största, men det var det läger där omständigheterna
var svårast, eftersom dödligheten steg till 33 procent. Delvis berodde det på för små utrymmen, undermåliga hygieniska och hälsoförhållanden och på den livsmedelsbrist som rådde i landet. Man har bedömt att dödligheten också steg i Dragsvik på grund av likgiltighet
och ren hämndmentalitet, som bland annat tog sig uttryck i
att man förhindrade att de matpaket som de anhöriga sände till de sina aldrig delades ut, konstaterade Tarja Halonen.

– Krig kastar alltid långa skuggor, men då det gäller inbördeskrig blir de särskilt dystra. Så
också i Finland, sade Halonen och pekade på det faktum att både historiker och enskilda
människor emellan har tvistat både om vad detta krig skall benämnas och vilka orsakerna till
att det utbröt var.

– Både interna omständigheter och händelser i vårt närområde kan sägas ha lett till denna nationella tragedi.

– Låt oss hedra off ren från år 1918 genom att bygga vårt land och vår värld så att vi respekterar demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten samt social
rättvisa, sade Halonen.

Omkring 700 personer deltog i den historiska procession som tågade genom Ekenäs denna förmiddag, från Stallörsparken till gravmonumentet i Dragsvik. I procession deltog aktivister från både fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen, från socialdemokrater till kommunister. Väl framme i Dragsvik bjöds de och alla andra gäster på ärtsoppa på åsen invid gravmonumentet. En av de soppansvariga meddelade en kvart innan republikens president
skulle anlända att nu är soppan slut. Enligt uppgift hade arrangörerna kokat 1500 liter ärtsoppa.
Bland dem som delade ut ärtsoppsportioner till deltagarna sågs bland andra FSD:arna Asta Seppänen från Ekenäs, Petra Hyvärinen från Helsingfors och Stig Kumlin från Vanda. Ella och Göran Björkman hade kommit till högtiden från Borgå för att delta i processionen. Enmycket värdig och fi n dag, ansåg de.

– Däremot har jag aldrig förstått varför exempelvis våra pensionärsföreningar inte i högre
grad besöker gravplatsen då de gör sina utfärder till Ekenäs, vilket de ofta gör, sade Ella Björkman.

– Kanske är denna fråga fortsättningsvis för eldfängd och politiskt laddad, konstaterade hon.Stig i Hangö tillhör däremot dem som flera gånger per år har vägarna förbi till gravplatsen.
Själv har han inga anhöriga vilande här, men har många bekanta familjer som drabbades
under inbördeskriget och fick sin sista vila här.

– Min mormor, som var född år 1900 berättade otaliga gånger om hur tiderna var under inbördeskriget. Vilka hemskheter som begicks och hur rädda människorna var.

– Så är det med hat mellan människor – det får fruktansvärda konsekvenser. Det ser vi ju ännu idag på många håll ute i världen, sade Stig Öhman. Vid infarten till gravområdet öppnades på lördag förmiddag en utställning om de historiska omständigheter som ledde till
händelserna 1918, om medborgarkriget och fånglägret. Infopunkten kommer att bli permanent
på området, med egna öppethållningstider. I anslutning till minneshögtiden mottog sångaren och textförfattaren Reijo Frank Folkets Kulturfonds Ekenäs-medalj. Tidigare är det endast republikens president som fått medaljen. I motiveringen till utmärkelsen konstateras att Reijo Frank under hela sin karriär och under sina uppträdanden hedrat minnet av de människor som dog i inbördeskriget. Franks farfar ärbegraven i massgraven i Dragsvik.

Abl/SÅ