En politik för rättvisa, solidaritet och jämlikhet
Tage Erlander sade ofta ungefär så här ”adelsmärket” på en god politiker är att hon eller han inte sticker upp fingret i luften och känner hur de politiska vindarna blåser utan hon och han sätter sig ner tillsammans med sina kamrater och funderar på vad som är riktigt, rättvist och rättfärdigt, sedan går han och hon tillsammans med sina kamrater ut och bildar opinion för detta.
Olof Palme hävdade alldeles bestämt, att han var fullständigt övertygad om att även de som har det ekonomsikt och på annat sätt relativt bra vid närmare eftertanke håller med om att minskade klyftor är bra för alla även för de i olika avseenden välsituerade. Det finns flera skäl för detta, dels den rena solidaritetstanken, att vi skall ställa upp för varandra, dels därför att ökade klyftor leder till sociala motsättningar i samhället och ett sådant förhållande är till nackdel för alla även de som har det jämförelsevis bättre.
Ingvar Carlsson skriver tillsammans med Anne-Marie Lindgren i boken ”Vad är socialdemokrati?” ”Socialdemokratisk välfärdspolitik motiveras ideologiskt av såväl frihets-, jämlikhets-, som solidaritetskraven”. ”Det är en djupt känd övertygelse hos båda oss som skriver detta att jämlikhet mellan medborgarna är den enda möjlig grunden för ett samhälle som på en gång är socialt stabilt och öppet för förändringar”
Förra gången de borgerliga hade regeringsansvaret 1991-94 talade de, särskilt dåvarande statsminstern, mycket om systemskifte både före valet och under regeringstiden, men de gjorde inget sådant. Kanske beroende på att Bildt-regeringen hade fullt upp med att totalt undergräva landets ekonomi.
Den nuvarande högerregeringen och de i den ingående partierna nämnde inte med ett ord i valrörelsen 2006 att de sökte mandat för ett systemskifte. Icke desto mindre – nu genomför de just detta. På område efter område för de en politik som gör Sverige hårdare och kallare.
Man sänker skatterna, mest för de som har mest. De har beslutat att den som är sjuk, arbetslös, förtidspensionär, pensionär, föräldraledig skall betala högre skatt att den som är ung, frisk och har ett arbete.
Arbetslöshetsförsäkringen bryts sönder.
Sjukförsäkringen brutaliseras.
Sjukvården privatiseras.
Allmännyttan säljs ut.
Marknadshyror förbereds.
Privata vårdförsäkringar ger förtur i den allmänna vården.
Vuxenutbildningen skärs ned.
Bostadspolitiken formligen läggs ned.
Arbetslösheten nonchaleras
Det vi här nämnt skall bara ses som exempel på den mycket medvetna strävan den nuvarande högerregeringen har att i grunden förvandla Sverige. Förvandla Sverige till ett land där den rike, den unge, den duktige, den friske sätts i högsätet. Under det mer än halva århundrade som vårt land förvandlades från Fattigsverige till ett välfärdsland var ledordet, som omfattades av de allra flesta, solidaritet. Den nuvarande regeringspolitiken tycks ha som motto ”satsa på dig själv, andra får klara sig själva”.
Det finns de som säger att politiken måste bli modern.
Naturligtvis måste politiken anpassas till de rådande omständigheterna, men det är inte modernt att bejaka klyftor och förminska rättvisan.
När denna motion skrivs har vi en global finanskris och en begynnande lågkonjunktur som kommer att svepa över världen. Eftersom högerregeringen anser att allt som behöver göras redan är gjort, inga nya åtgärder är nödvändiga kommer verkningarna att slå blint och hård också över vårt land. Allt tyder på att på alla samhällsområden kommer situationen att vara värre, arbetslösheten högre, klyftorna större, segregationen värre, utslagningen allt mer brutal.
Precis som många gånger tidigare kommer det att bli vårt partis uppgift att, efter en valseger, ta ansvar för vårt land. Ta ansvar för hela vårt land. Ta ansvar för alla som finns i vårt land.
Låt oss gå till val med samma övertygelse som Ingvar Carlsson, ”att demokratin och politiken är ett bättre instrument för medborgerligt inflytande än någonsin marknaden är och kan bli”.
Låt oss gå till val med övertygelsen att socialdemokratisk politik är precis lika riktig, rättvis och rättfärdig 2010 som på Tage Erlanders dagar.
Låt oss gå till val med övertygelsen att medborgarna även de som har det ekonomiskt relativt bra, delar Olof Palmes uppfattning att minskade klyftor ger oss ett bättre samhälle för alla.
Efter tre års borgerligt vanstyre beslutade Partistyrelsen när man 1994 fastställde valmanifestet att i alla delar vara fullständigt uppriktig mot väljarna. Vi beskrev de jättelika underskott den borgerliga regeringen åstadkommit. Vi berättade om den fördubblade statsskulden och den tredubblade arbetslösheten. Vi lovade inte guld och gröna skogar. Tvärtom – vi berättade om de skattehöjningar och nedskärningar som vi menade var nödvändiga. Väljarna förstod allvaret. Väljarna uppskattade vår uppriktighet. Väljarna kände ansvar. Väljarna gav oss socialdemokrater ett mandat för att göra det vi talat om.
Låt oss göra på samma sätt 2010. Låt oss ta väljarna på allra största allvar. Låt oss i klartext tala om vad vi vill göra. Låt oss använda all vår energi för att agitera för våra idéer. Låt oss återupprätta solidariteten, omtanken, ansvarstagandet för hela vårt land.
Det blir den av 2009 års kongress valda Partistyrelsen som kommer att fastställa det valmanifest vi skall gå ut till väljarna med.
Vi föreslår därför Partikongressen besluta
att uppdra åt Partistyrelsen att vid utarbetandet av valmanifestet inför 2010 års val beakta de i denna motion berörda frågorna om rättvisa, jämlikhet och solidaritet.
Borås i november 2008
Arne Kjörnsberg
Anders Österberg
1 kommentar:
Vi borde skicka en hälsning till våra kära partikamrater i staden Göteborg att sluta sälja ut hyresrätter!
Hälsningar Rikard
Skicka en kommentar