Om friskoledebatten inom S

På DN debatt torsdag 2009-07-30 skriver sex tunga partimedlemmar i Socialdemokraterna med ansvar för skolfrågor att partikongressen senare höst måste fortsätta vara friskolekramare. På måndag inleder SSU sin kongress. SSU bidrar i högsta grad till skoldebatten i partiet och inför partikongressen.

De senaste två kongresserna har SSU tagit ställning mot friskolesystemet eller rättare sagt kunskapskapitalismen. Vi tror att vinstintressen måste bort för att vi ska kunna utveckla den gemensamma skolan. Vi ser nödvändigheten att reglera och ge kommunerna beslutsrätt i etableringsfrågor.

Att äga eller att inte äga - är en viktig fråga för oss unga socialdemokrater. DN-debattörerna anser inte det. De betonar snarare ” att skolpolitikernas uppdrag i dag är att garantera alla barn den kunskap de har rätt till, oavsett om eleverna går i en kommunal skola eller friskola”.

Visserligen beskriver de sex att de accepterar socialdemokratins omsvängning från att vägra kommuner inflytande till att nu faktiskt diskutera detta.

Men debattörerna föreslår samtidigt en livlina, en form av marknadsdomstol ska överpröva kommunernas beslut vid etablering. Argumentationen är att ”detta ska garantera rättssäkerheten”. Men var är rättsäkerheten idag, när kommuner med demokratiskt utsedda politiker säger nej till etablering - säger skolverket ja, och demokratin är satt ur spel. Det är just detta demokratiska problem vi vill bekämpa genom att öka inflytandet lokalt för medborgarna i alla kommuner och vi vänder oss direkt mot förslaget att gynna enskilda företags rätt att fortsätta göra vinst på våra barns utbildning.

Vi anser att en av socialdemokratins affärsidéer är att skapa ett sammanhållet samhälle, därför är systemet med privata fristående skolor fel. Det delar upp människor, det utjämnar inte. Resurser slussas ur systemen och skattepengar blir vinster i företagen. Elever hamnar emellan och jakten på kunskap ställs i skymundan.

Samtidigt som vi växte upp i ett haverat skolsystem skars resurser ner. Socialdemokratin har ett historiskt ansvar att återställa den svenska skolan. De problem vi idag ser i skolan är alltför tätt kopplat till utsatta stadsdelar med hög arbetslöshet, stor andel av nya svenskar och eftersatt underhållning. Därför är problemen i svenska skolan också klassbundna. Vi måste öka de sociala satsningarna, öka lärartäthet, se till så att vi kan öka inflytandet för elever och anställda. Problembeskrivningen får inte utgå från högerns enkla analys att det är stökigt i skolan och därför ska vi fängsla elever vid katedern.

Skolan utgör grunden för det gemensamma och jämlika samhället. I skolan skall alla elever oavsett klass, kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning mötas på sina egna villkor. Det är den skolan vi vill ha. Där är vi inte idag.

Våra resurser, skattepengar, som är avsedda att gå till att bygga en skola för alla ska också göra det. Inte till något annat. Det är fel att dela upp skolsystemet i två, ett offentligt och ett privat system.

De borgerliga partierna är på väg att bygga det ensamma, snarare än det gemensamma, samhället. Folkhemmet har ersatts av lustiga huset. Gemensamma rättigheter har ersatts av individuella möjligheter. Allt det som borde vara gemensamt; skolan, välfärden, kulturen, jämlikheten som gemensamt samhällsprojekt, har individualiserats.

Varje val har sitt pris. Väljer jag en friskola åt mina barn, väljer jag samtidigt bort den gemensamma skolan. Väljer jag ensamhetens privilegier så får andra ofrivilligt ensamhetens bittra eftersmak på tungan. Vill vi verkligen ha ett samhälle där människor kan välja bort det gemensamma? Olof Palme sade en gång att om de mänskliga kontakterna, omsorgen om varandra, utarmas – då förlorar samhället sin själ.

Anpassningens politiska tid är förbi. Vi måste vara ett alternativ till Jan Björklunds svartmålning av skolan och dogmatiska diskussioner om driftsformer. Vi är övertygade om att människor oavsett om du bor i en stor eller liten kommun efterfrågar ett socialdemokratiskt sammhållet eget alternativ till högerns. Inte ett urvattnat försök att låta lite bättre än Jan Björklund.

Vi hoppas att diskussionerna i socialdemokratin ska fortsätta handla om hur vi skapar en skola för alla, med tydliga kunskapsmål och där resurser följer med politiska visioner.