Centralkommitén för Sovjetunionens kommunitiska parti (SUKP) har konferens, och Kamrat Breznjev håller ett flera timmar långt tal om hur mycket den senaste femårsplanen översteg alla förväntningar gällande produktion av konsumtionsvaror. Efter talet undrar Breznjev om det är någon som har några frågor eller funderingar. Det blir tyst i några sekunder tills en viss Kamrat Visilij vågar räcka upp handen.
- Kamrat Generalsekreterare, jag tänker inte fråga om den svarta kaviaren, och inte heller om den röda kaviaren, men hur blir det med den gröna kaviaren i år?
Breznjev rodnar lite och skruvar otåligt på sig i stolen. Efter några viskande överläggningar i presidiet tillkännager Generalsekreteraren att han tyvärr inte kan besvara frågan för tillfället och att mötet är avslutat för dagen.Följande dag fortsätter konferensen, och Breznjev håller ett flera timmar långt tal där han lovordar den senaste femårsplanens framgångar med att höja de sovjetiska folkens levnadsstandard. När han talat färdigt frågar han ifall någon har några funderingar, och återigen räcker Visilij upp handen.'
- Kamrat Generalsekreterare, jag vill inte framstå som tjatig, men hur blev det nu med den gröna kaviaren?
Återigen kan Breznjev inte svara på frågan, utan stammar bara, mumlar något, harklar sig och förklarar sedan åter konferensen avslutat för dagen. På konferensens tredje dag håller breznjev ett nytt tal, denna gång om det framgångsrika uppbyggandet av de socialistiska rådsrepublikernas stolta, röda armé och dess insatser i kampen för fred och socialism. När han efter talet lämnar plats för frågor är det tyst i nästan en halv minut innan en Kamrat Alexandrov försiktigt tar till orda:
- Kamrat Generalsekreterare, jag tänker inte fråga om den svarta eller röda kaviaren, och ej heller om den gröna, men vad hände med Kamrat Visilij?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar