I Borås tidning, skriver Jan Ericson och svarar på ett tidigare inlägg från mig. Jag tror att han kommer få ett svar i BT som ser ut ungefär såhär:
Jan Ericson, moderat riksdagsledamot, säger att de nya a-kassereglerna inte kommer att tvinga fram en låglönemarknad på grund av kollektivavtalen. Är det bara facken som garanterar att Sverige inte får några låglöneyrken eller kommer Ericson och hans kompisar i Moderaterna också kämpa för att hålla uppe lönerna? Eller anser Ericson det är bättre att alla viktiga beslut bestäms av en osynlig kraft, den så kallade marknaden, den med stort M?
Den politik som Moderaterna och deras stödpartier genomför är inte jobbpolitik utan klasspolitik. För om det är 50-100 sökande på varje jobb och det inte finns några jobb att få, spelar det ingen roll hur mycket högern sänker a-kassan. Dagens A-kassa håller uppe lönerna. A-kassan ser till att ingen arbetslös behöver knacka på hos arbetsgivaren och erbjuda sig att arbeta för lägre lön och sämre villkor än dem som redan finns på arbetsmarkanden. Den som blir arbetslös ska veta att hela livet inte slås i spillror. Det handlar om trygghet och att vi bryr oss om varandra. Högern har sagt att deras förslag kommer leda till fler jobb, men hur kan man få fler jobb genom att sparka på dem som redan har det svårt? Nu dessutom när ekonomin i Sverige är god. Den enda säkra effekten av högerns a-kasseförslag är att vardagsekonomin för tusentals arbetslösa och deras familjer kommer att slås i skärvor. Syftet verkar mer och mer uppenbart, det handlar om att det skall kännas ännu mer att vara arbetslös. Därför är det fel att göra a-kassan till en b-kassa. Ericson tar upp 90-talets nedskärningar, men det visar bara att Ericson har ingenting glömt och ingenting lärt från den tiden.
För övrigt, när vi ändå diskuterar arbetsrätt och arbetslinje. Såg att Ericson sitter med i kommittén som skall utse årets arbetare. Här får han tips, vad sägs om den lettiska barnflicka som arbetade för din boss, Fredrik Reinfeldt. Jag hoppas verkligen att hon vinner, som har fått kämpa utan några kollektivavtalsenliga löner och i princip rättslös. Ni kan lyfta fram det som exempel på hur man inte ska behandla arbetare men hedra henne för att hon stod ut med flexibla arbetstider och låg lön. Vad tycker Ericson om det förslaget? Därför behövs starka fack, Ericson, för att ingen skall behöva vara rättslös på arbetsmarknaden.
fredag 19 januari 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar