Det goda hemmet känner ingen skillnad mellan privilegierade och tillbakasatta, sa Per Albin Hansson. Därför har det alltid varit en grundpelare i klassisk socialdemokratisk politik att värna om en gemensam sammanhållen skola. Därför har Socialdemokraterna alltid satsat mycket resurser och fortsätter att satsa mycket resurser på skolan. För genom en aktiv utbildningspolitik kan vi minska klyftorna och öka jämlikheten.
Högern i Sverige debatterar ofta engagerat för den skolan. Det behövs engagemang för skolan, det är något positivt. Men högern engagerar sig dessvärre nästan enbart bara för de privata fristående skolorna, det är märkligt eftersom de absolut flesta eleverna går i den gemensamma skolan. Eller så debatterar de om att införa kaserngården på skolgården. Ibland då man hör Jan Björklund (fp) tror man att det är kompanier han pratar om och inte årskullar. Ett av de viktigaste medlen för att nå målet om allas lika värde är att satsa på den gemensamma sammanhållna skolan. Vi socialdemokrater anser att den gemensamma skolan är den bästa mötesplatsen för människor med olika bakgrunder. Det parallella system med fristående privata skolor som vuxit fram driver utvecklingen i helt motsatt riktning. Därför är det viktigt att värna om en god gemensam skola för demokratins skull. Ett av de viktigaste medlen för att nå målet om allas lika värde är att satsa på den gemensamma sammanhållna skolan.
Idag ser vi tendenser till allt fler fristående privata skolor i Sverige, det är en politik som främjas av marknadskrafterna och högern i landet. Därmed ställer man upp på ett uppdelat samhälle där vi strider mot varandra istället för tillsammans. När de arbetar för en alltmer uppdelad skola accepterar de långsiktiga resultat vilka innebär sociala klyftor, orättvisor, rika och fattiga.
Vi ställer inte upp på det, vi vill istället jobba emot det och därför vill vi ha öppna och vidsynta gemensamma skolor.Flera fristående privata skolor drivs idag som aktiebolag. Vi socialdemokrater anser att vinstintressen i skolan står i rak motsats till det pedagogiska uppdrag skolan har. Marknadens logik på skolans område innebär att stöta bort kostsamma elever och attrahera de resursstarka som passar in. Oftast är det så, finns undantag. Med vår socialdemokratiska politik är elever just elever och inte kunder. Företag får gärna konkurrera med varandra. Det är dock inte rimligt att vi använder våra allmänna resurser för bolagsvinster Låt oss använda våra gemensamma resurser till att utveckla våra gemensamma skolor. SSU fick igenom på partikongressen i höstas genom just det här, att vi inte ska tillåta skolor som drivs med vinstintresse.De intryck som präglar en människa under barn- och ungdomsåren påverkar resten av livet. Olikheterna och de möten som sker utgör styrkan. Fristående privata skolor utgör oftast dess motsats. Där träffas istället de med samma intressen. De som valt samma ämnen och inriktningar. De som kommer från samma sociala klass eller från en viss religiös inriktning.
Det system idag med fristående skolor med valfrihet som ledord gynnar de välutbildade och dem som har en god ekonomisk standard. Det bygger in ökade klasskillnader i systemet. Vi kräver en politik som inte delar upp folket i klasser, kön, etnicitet och sexualitet. Vi ska rymmas under ett tak och himmel, för att citera Lpo 94 där det står ”Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där”.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Är du emot alla friskolor?
Jag tycker att en del friskolor har en viktig roll också. T.ex. här i Borås om man vill gå IT så finns fyra alternativ: Viskastrand, John Bauer, Portalen och Ljud & Bild skolan.
Om man som jag då känner att Viskastrand inte passar mig ska man då gå något annat program än IT då?
Jag är också emot friskolor men ibland känns dom som det enda alternativet.
debattartiklar är inte vidare sexigt som blogginlägg.
Problemet är nog inte att det finns en montessori-skola här och var utan att man bygger på upp två parallela skolsystem.
IT-linjer skulle mycket väl kunna inrymmas inom den gemensamma skolan.
Men det första steget är att kunna få bort vinstdrivande skolor, därför att det är en ren stöld från oss skattebetalare.
Sen så får man se hur vi ska utforma skolan. En mångfald inom inriktningar och pedagogik är det viktigaste, sen får man lösa frågan om huvudman utefter det.
Ja, det är problematiskt när man bygger upp två parallella skolsystem med skattebetalarnas pengar när det är politikerna har ett ansvar för dem. Det blir dålig hushållning och dålig logistik. Ser vi här i Helsingborg där friskolorna utarmat de kommunala skolorna till den graden att vi har fått lega ner kommunala skolor därför det fattas elever. Har skrivit en artikel om varför friskolor är ett jävla skit:
Huvudproblemet som jag ser det är själva idén med friskolorna. Att de ska förbättra alla skolor genom konkurrens. Låt mig ta ett exempel. Jag slutar handla på ICA och börjar handla på Konsum. Alternativen för ICA är två:
1. Dra ner på inköpen av olika produkter. Eller
2. Genom de kapitaltillgångar de har införskaffat sig satsar de på verksamheten så att jag som kund lockas tillbaka.
Problemet som jag ser det när det uppstår konkurrens mellan två olika skolor är att de kommunala skolorna bara kan använda sig av en av de två metoderna för att möta problematiken när elever väljer bort deras skola för en friskola. Att dra ner på verksamheten. Men konsekvensen av detta är att skolan får skära ner på inköp av datorer, pennor, böcker, lärare, pedagoger osv. Alltså något som drabbar de andra eleverna som gjort det så kallade ”dåliga valet” att välja just den kommunala skolan. Ur ett ideologiskt perspektiv är det problem eftersom jag vill att alla ska få en god jämlik skolgång. Att ICA får skära ner på sitt sortiment (om de ens behöver göra det) för att jag slutar att handla hos dem tror jag inte är så stor skada för de andra konsumenterna, i alla fall inte i jämfört med konsekvensen av nerskärningar i en skola.
Invändningen skulle vara här från borgerliga debattörer är att den kommunala skolan då skulle försöka locka tillbaka eleverna som valde friskolan genom att göra den kommunala skola attraktivare. Problemet är bara att det är väldigt svårt att satsa nytt när man redan har fått skära ner på verksamheten för att elever valt en friskola, dessutom saknar man de stora kapitaltillgångar som ICA och Konsum har. Visst skulle man kunna gå och låna eller begära mer pengar av kommunen, men det ser jag inte som vidare bra att skolor runt om i landet går och skuldsätter sig eller att vi skattebetalare skulle gå in med mer pengar för att marknadsanpassningen av skolans värld leder till dålig hushållning av våra gemensamma resurser.
Men vi leker med tanken att den kommunala skolan ändå lyckas nästa gång locka tillbaka tillräckligt med elever för att försäkra sig en god tillgång på lärare, böcker, lokaler, pennor, böcker, annan utrustning osv. så att alla elever får en god skolgång. Problemet är dock att de andra eleverna på friskolan, som gått miste om elever, får sämre skola eftersom friskolan får dra ner på sin verksamhet. Att det på detta sätt ”slås” om elever fram och tillbaka år efter år ser jag inte som positivt. Istället tycker jag att man ska sätta upp ett antal skolor efter behov (Alltså hur många elever som finns) och därefter ge resurser till skolorna. Jag tror på den blandekonomiska samhällsmodellen där vissa sektorer av ekonomin planeras (Skola, sjukvård osv.) och andra sektorer skötts av marknaden, detta då jag är anhängare av den socialistiska marknadsekonomin. Jag är dock inte som ni förstår, marknadsfundamentalist!
Sedan finns det andra problem med friskolor. För en tid sedan här i Helsingborg kom en debatt igång på Helsingborgs Dagblads debattsidor rörande en friskolas etablering i staden. Det handlade om Montessoriskolan Kärnhuset, ett högstadium, som ville etablera sig i ett industriområde och som fått godkänt av skolverket. Skolan skulle placeras precis intill ett företag som sysslar med att bearbeta metaller och släpper ut lösningsmedel och en bit bort från skolan går också en gata som transporterar farligt gods. Därtill överskrids riktvärden för externt buller med 5 dB än vad som accepteras för industrier som etableras i dag i området. Miljönämnden reagerade och förbjöd skolan att använda lokalerna.
På ena sidan av debatten, förutom rektorn från skolan som överklagade beslutet från miljönämnden, stod givetvis borgerligheten i Helsingborg som argumenterade för friskolans etablering. På andra sidan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Själva etableringsförsöket får manifestera de metoder som friskolor använder för att spara på kostnaderna - i detta fallet genom lägre lokalkostnader pga. läget - och se mer ”effektivare” ut än de kommunala skolorna.
I andra fall handlar det om att friskolorna sparar (och ser effektivare ut) genom att negligera att ha skolbibliotek, aula, skolmatsal, skolgård och gymnastiksal. Något som de flesta kommunala skolor har och som gör så att dessa får lägga mer pengar på lokaler framför böcker, datorer och personal. Alltså en konkurrensnedrivning. Andra sätt är att anställa obehöriga lärare som anställs i syfte att spara på friskolans lönekostnader. Det talas om att hälften av alla lärare inom friskolans värld är obehöriga. (1)
En annan konsekvens av friskolornas utbredning och etablering är konfessionsskolans återkomst, alltså friskolor med religiös inriktning. Ett flertal kristna (bl.a. Livets ord) och muslimska skolor har etablerats i Sverige och dessa står för ungefär hälften av de friskolor som finns i landet. Nu är det så att skolverket har regler och förordningar för att det inte ska ske partisk undervisning, men man kan aldrig undvika att det skapas en kultur på dessa skolor i religiös riktning som inte är önskvärd. En annan oönskad effekt är att dessa skolor också skapar segregation genom att en viss typ av människor går på skolorna, helt i strid med regeringens arbete med integration/mångkultur.
Många förespråkar av friskolor brukar peka på att friskolorna genom sin alternativa pedagogik är anledningen till att elever i friskolor får bättre betyg. Visst det kan vara en av anledningarna. Men annan anledning som Christina Cliffordson doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet visat är att det råder betygsinflation bland friskolor. (2) En annan är att socioekonomiskt starka grupper i större utsträckning går på friskolorna och därmed drar upp betygen. Vad gäller alternativ pedagogik så är jag övertygad om att vi kan föra in dessa i den kommunala skolan utan att behöva starta upp friskolor.
Att friskolorna utarmar de kommunala skolorna är därför självklart och något som Helsingborgs kommun särskilt fått erfara dyrt.
(1) 53 % av alla lärare under 34 år inom friskolorna är obehöriga, siffran i den kommunala är 38 %. Källa: Lärarnas tidning, ”Allt fler obehöriga lärare”, 040414.
(2) Svenska Dagbladet, ”Lättare att få höga betyg”, 040822.
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1493&blogg=6817
Skicka en kommentar