Erlander och valfriheten

Vi betraktar inte det demokratiska samhället som individens fiende, utan som ett instrument för de enskilda människornas samverkan till värn för sin trygghet och till stöd för sin personliga utveckling. Vi har ständigt understrukit att det i det moderna samhället finns starka krafter som verkar i riktning mot samverkan och solidaritet och som markerar behovet av ömsesidig hänsyn och gemenskap. Det finns många uppgifter som är för stora för den enskilde att klara på egen hand, men som kan lösas om vi går samman. De enskilda bygger upp organisationer för att på samverkans grund hävda sina intressen, de behöver stöd av ett starkt och slagkraftigt samhälle för att värna sin trygghet och vidga sin frihet.

Tage Erlander, valfrihetens samhälle, 1962

En sanning av Tage

Strävan till trygghet har alltid stått i centrum för socialdemokratins politiska arbete - trygghet mot arbetslöshet, trygghet mot nöd och ekonomiska svårigheter. Det finns ingen motsättning mellan denna strävan till trygghet och viljan till frihet. I själva verket utgör känslan av trygghet ett frihetsvärde av enorm betydelse för den enskilda människan. I ett fattigt samhälle får man begränsa sig till ganska grova, generella metoder för att alls kunna nå fram till en praktisk lösning av trygghetsproblemen. I ett rikare samhälle, där standarden stiger och många av de grundläggande frihetsproblemen är lösta, kan man öka ambitionsgraden och ställa upp djärvare mål för politiken. Där kan man medvetet inrikta samhällets åtgärder på sådant sätt, att de vidgar den enskildes frihetssfär, anpassa insatserna efter de enskilda människornas särskilda förutsättningar och därmed öka deras möjligheter att välja hur de vill forma sin tillvaro.

Tage Erlander, 1962