Solveig Kjörnsberg skriver engagerat på sin blogg om kärnkraft. Tänkte att jag skulle göra några korta reflektioner kring kärnkraften nu när klimatfrågat är på tapeten som värsta klistret. I somras under 22 säkerligen långa minuter hade teknikerna vid Forsmark ingen som helst kontroll över reaktorn Forsmark 1.Så nära en härdsmälta har aldrig ett svenskt kärnkraftverk varit. I somras slätades allt över, det som hade hänt var inte så farligt. Snart skulle allt vara under kontroll. Men det har visat sig att det inte blivit kontroll på läget utan snarare tvärtom, nu är alla reaktorerna stängda. Ingen kan med exakt säkerhet säga hur snart de kommer att starta igen.
Det här stoppet kostar ungefär en halv miljard kronor (eller ca 54 miljoner euro som säkert fp skulle vilja säga). I och för sig knattepengar för Vattenfall som tjänade 30 miljarder kronor förra året. Det har visat sig att vinstmålet stått över allt annat. Trots upprepade skandaler inom kärnkraftindustrin är det inget större ramaskri i debatten, varför? Kan någon svara på det, för svensk kärnkraft verkar varken vara säkrare eller bättre. Kärnkraften har många vänner, vissa kallar den till och med för miljövänlig. Kärnkraften är varken miljövänlig eller säker. Det är inte säkert eller miljövänligt från att man bryter uranet till slutprocessen med förvaringen av det farliga uranavfallet.
En annan, mer eller mindre, lustig sak i sammanhanget är miljöminister Carlsgrens agerande. Först var han inte särskilt intresserad av vad som hände i Forsmark. Därefterb tyckte han att det inte behövdes någon internationell granskning. Nu efter en sväng på 180 grader så anser han att en oberoende internationell granskning skulle vara fint. Som Kristdemokraterna skulle formulerat det, sen skall syndarn vakna.
Framtidens enerikällor ska uppylla kraven säkerhet och förnyelsebara. Kärnkraften uppfyller inget av båda dessa. Om helva världen skulle börja använda kärnkraft skulle snart det livsfarliga uranet ta slut. Lika bra det kanske. Det är också oansvarigt att lämna över kärnbränsle till kommande generationer. Precis som budgeten skall vara i balans skall även miljön vara det.
På tal om budget i balans, elbolagens budgetar drar in stora miljardöverskott. Elavregleringen som skulle pressa priserna och bringa fram konkurrens har vi inte sett röken av. Arne Kjörnsberg varnade redan år 1996 för det scenario som vi kan se idag med eljättarnas monopol och höga priser. I sitt första majtal förra året förklarade han hur han kunde veta det redan då; det förstod jag vid köksbordet, då Solveig pratade med mig.
Lösningen av klimatkrisen går inte vägen via en satsning på ökad kärnkraft. Men var finns den politiska viljan hos regeringen att göra någonting?
